Tittade precis på "efter tio" med Malou, hennes gäst var Frida Hallberg. Hon är så stark svensk skådespelerska tycker jag. Hon var där och berättade om en ny pjäs hon medverkar i på stadsteatern. Hon spelar en amerikanskt mijöaktivist som var nere i Israel för något år sen och blev nermejad och dödad av en bulldozer. De diskuterade det världsliga samvetet, miljö och hur liten och maktlös man kan känna sig i det stora perspektivet. Man känner en sorts skuld som är svår att lösa sig fri från eftersom man inte ser någon lösning. Frida pratade då om att alla inte kan börja tänka i "de stora banorna", utan man får börja i det lilla, ni vet sopsortera och stänga av varmvattnet när man duschar osv. Men även börja ta hand om sina medmänniskor, se sig omkring och se hur man kan förbättra någon annans vardag, ge en hjälpande han. Ibland räcker det med att ringa ett samtal extra eller lite oftare till mormor och farmor för att de ska må bättre, eller faktiskt släppa alla onödigt groll man går och bär på. Onödiga konflikter som blossat upp som varat så länge och som framkallat mycket magont, tillslut har man glömt varför man tjafsat från första början. Det är det värsta jag vet. Istället får man lägga undan det och ta ett lite djupare andetag, titta ut och se att det är en underbar dag och bara föreställa sig, oavsett hur corney det låter " ett inre ljus" som man kan sprida till andra. Va fint om alla tänkte så?...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar