Endorfinbabbel

Endorfiner har jag bloggat om förr så jag kanske inte behöver beskriva den kemiska reaktionen som sker i kroppen när man har tränat och helt tröttat ut sina muskler...men endorfinerna målar ett stort leende på mig när jag lämnar träningslokalen. Olga är tillbaka, hon har varit i Moskva och kursat så nu var hon tillbaka och att jämföra med en medeltida munks religiösa nit går hon in för att döda mina muskler för ett dygn framåt (inbillar mig inget annat än en veckas smärta, trots att ja tränat i månader nu, hon är skoningslös). Musklerna hoppar och skakar och jag inser frustrerat att jag nog ätit för slarvigt under dagen för att riiktigt palla. MEN likväl går jag dräifrån med ett stort leende och med Kate Nash i lurarna går jag ensam hem i regnet och klappar i takt med brittiskans långa uttal på "bittääääär" ( He says I must have eaten too many lemons cause I am so bitter!) haha! allt med citron i är ju gott..citronfil från skåne speciellt, för att inte tala om lemoncurd!

just..egentligen skulle inte det här bli ett ännu ett inlägg om träning men jag känner mig tvungen att meddela att Olga är tillbaka i mitt liv...underbara bitterljuva smärta!

men egentligen kom jag att tänka på Schyfferts kommentar om vädret igår, för jag var på systerobror med Anna igår:) Sjukt mycket folk där och glada i hatten och bubblande med skratt lämnade vi salongen för en curryburgare jag känner doften av ÄNNU på mina händer. Hur äter du en kycklingburgare tänker ni? Äh! mer festligt att goffa lite med händerna... men det klagades en massa när jag kom hem, då mitt hemsläp inte är nån curryfantast. Hävdar han. men som jag sagt så många gånger förr...gott med gott blir gott...och i det här fallet e jag gottast!

Här får ni låten som jag är så förälskad i just nu. Och lyssna spec. på den vackra brittiskan! Hon är tjejen som äter 5 bakelser under en intervju! I am a fan!