kärt återseende o ett ständigt glädjeämne

Idag fick jag mig ett återsende. Hurvida "kärt" det var kan ju iofs diskuteras.

På tvärbanan har jag en vän. Det är en konduktör. Att möta en konduktör känns ju onekligen mer personligt än en av tunnelbanans spärrvakter. De har en smula proper kostym och ett leende över eftersom de bossar på de överskådliga spårvagnarna. Min konduktör är dock inte riktigt som alla andra, han sticker ut från mängden med ålder och personliga touch. Han är nämligen crustpunkare, piercad någonstans i ansiktet (tydligen tillåtet på sl) och har ung 4 dreads utväxt från toppen av huvudet, resten är rakat och dessutom är han ung, max 25 år? gammal. Jag tycker det är lite coolt. Eftersom jag åkt ett otal resor från alvik till höglandstorget har vi setts flera gånger. Efter ett tag har vi lite igenkännande nickat åt varandra medan jag plikskyldigt visat mitt färdbevis. Nu har jag dock inte sett honom på hela hösten, började fundera om han bara varit sommarvikarie men så idag...jag satt längst fram och med hörlurar i öronen. Hörde inte att konduktören smög sig på, tittar upp och där står han! :) jag ler förvånat och utbrister i ett spontant

-nämen heej!

(hehe...oj)...

Det var festligt att han var tillbaka! Och när jag klev av sa vi t.o.m Hejdå! haha... ja har en kompis!

Sen kollade jag igenom mina bilder på datorn när jag kom hem och hittade denna. Det här är alltid ett stort glädjeämne för mig, haha...lockar alltid fram ett skratt(med mycket kärlek).

Rolig är den, speciellt formen! å fiiiin!

Köttgrytsdrink och flykt från vinterkräksjukan

I lördags var jag ut och tog ett glas med Jenny på Metro. Eftersom Jenny är en höginkomsttagare i mina mått mätt, har hon själv utsett sig till min sugamama när vi går ut. (Å jag har ju svårt att säga nej;) När jag fick beställa vad jag ville beställde jag in en strawberry daqurie...ååååh så gott!

((här kan jag efterlysa Jennys bilder som är i bättre kvalitet än mina))
Men drinken efter denna var något i hästväg...det var lätt den absolut äckligaste jag druckit i heeela mitt liv! Jenny hade gett bartendern "fria händer" och han utlovade champagne och jordgubbar i ismix...Så in i hel**** heller... Han glömde nämna att han kryddade drinken med chilli och (buljong?) eftersom drinken smakade KÖTTGRYTA! Verkligen en fin gest av jenny o bjuda men huuu jeda mig. Alla i sällskapet smakade drinken och alla såg ut som russin av vämjelse när den rann ner i strupen.

Det blev en relativt tidig hemgång, jag diskade och bäddade rent i min säng, plus vek o sorterade all min tvätt när jag kom hem. Allt för att minimera söndagsångesten.

Söndagen började dock strålande. Vaknade upp med skinande sol. Klockan 12 var jag påbyltad i bästa "fritidsdressen"+ solbrillor! Knatade upp till Frida som bor på Gärdet, därifrån påbörjade vi vad som skulle bli en milafärd. Vi gick längs nästan hela Brunnsviken tills vi kom fram till "mål". Ett pittoreskt ekologiskt fik. Efter gått i 1,5 h med bitande vind steg vi äntligen vi in i den lilla stugan. Kön är ringlade lång och vi hinner knappt skymta menyn. Vi hade siktet inställt på en smarrig morotskaka...men...så händer det. En ung kille kliver upp från sitt bord där han suttit själv i väntan på sin mor o far, ropar på dem och står nu mycket nära kön OCH allt smarrigt fikabröd. Jag tittar dit och precis då kräks han! AAaah! Vinterkräksjukan! Det tog inte mer än 5 sek för oss att besluta oss för att hoppa över morotskakan, utrymma stället och och istället ta tuben till odenplan. Så... vi fick toast på Kofi istället...efter en lååång dag.

Ride With Me Brother!

Den senaste veckan har Jossan också plitat och jobbat som en gnu med sitt skolarbete. Hon har gjort en musikvideo där hennes bror Magnus och man Bip rappar... Har glömt deras artistnamn tyvärr... men kolla in videon på länken! Grymt snygg.. Electroinfluerad, precis som Jossan! Observera att hon kikar fram i hörnen då hon körar - cred för halsduken Juice!

http://www.student.lhs.se/mkl/studht07/hemsidor/josefin/musikvideobredbandforinternet.mov


Word!

Q

Hur ofta kommer man på ord som börjar på Q? Vet att Klarrans kids -tror det var Julian som också hade svårt med det, men idag kom jag på två stycken (å det var inte Qusar)!

Jag skulle skriva till mamma på msn vad jag lagade för middag och blev full i skratt
-Jag lagar Quorn och Quinoa!

haha! liiite avancerat!

grov benstomme

När jag var liten var jag modell"större". Jag var en liten gottegris och var en lugn, vän själ som inte skuttade runt o idrottade i onödan, bara då andan föll på. Helst satt jag inne i mitt rum och knypplade med något, eller tecknade i timmar. Jag är av teorin att nästan inga barn är söta i 9-12 års ålder. De som har sin "glorytime" i mellanstadiet växer ifrån sina barnsligt vackra anletsdrag till något fulare när dom blivit äldre. Det finns det nästan studier som visar.

Tack o lov hade jag istället en liten kulmage, en 1 centimeters bred glugg mellan framtänderna och en lugg i tofs ála 1987års mode. Jag var dessutom längst i klassen. Fast ibland var Jenny längst, vilket var märkligt eftersom hon är korean och stannade på 156cm. Det vill säga att hon stannade i växten när vi gick i femman. Min bästa vän var grannkillen Micke tills jag träffade Malin i pulkabacken.

Ibland blev jag retad för min "välväxta" kropp. Jag liknade mest en trådspole men mina föräldrar tröstade mig med att säga saker som: "Du har bara en grov benstomme Madelene!". Eller : " Om de retar dig så säg att de ska akta sig, annars sätter du dig på dem!"- för ja tog ingen skit!

Trots detta känner jag att jag idag är en sund själ som inte kliver runt o sätter mig på folk ens om de försöker sänka min självkänsla (bara om de ber om det) och kom och tänka på det eftersom tv4(?) visade en dokumentär där en reporter skulle banta ner sig till en size zero på 30 dagar. Jises... unga tjejer som inte hunnit lagt till någon stabil självkänsla har det idag banne mig inte lätt när de ska jämföra sig med glossiga tidningars modeller i size O outfits...

Då känns helt plötsligt 80talet ganska harmlöst

Träsmak o kultur, hand i hand

Studentens förlovade land... är ändå studentrabatten, den är man inte bortskämd med här i Stockholm om man jämför med studentstäder som Uppsala- det ska gudarna veta! Men...så ibland kommer det ljuspunkter i dimman för oss kulturhungriga studenter. Visar sig att på just kulturenvenmang har Stockholm visst fläskat på med frikostigheten.

Om man ska gå på bio en lördagkväll måste man lätt räkna med att lägga ut en hunka- bara på biljetten..sen tillkommer popcorn- Alltid. Så man betalar omkring 150kr för att sitta i biomörkret 2,5 h i halvstela fåtöljer kladdiga av tuggummi och det där saltet från popcornen har visst letat sig in överallt. Innefattar filmen explosiva scener får man räkna med ett piiiiip i öronen när man går därifrån eftersom ljudnivån är löjligt hög.

Surfar man istället in på teatern och kulturelitens högsäte Dramaaaaten finner man här- till min förvåning ett prakterbjudande som fick mig att studsa upp ur stolen och klappa händerna! För ynka 75 kr får man -hör o häpna- 5,5h teater med 2 pauser á 25 min! För pengautbytet får man se August Strindbergs uppsättning "Tre Kronor" där tre av Sveriges mest kända regenter skildras. Gustav Vasa spelas av Torkel Knutsson, Drottning Kristina av Elin Klinga och Gustav III av Michael Nyqvist. Jag tror det kan bli hur fantastiskt som helst!

Så på lördag bänkar jag mig för lite träsmak, historia och total hänföring!

scen ur "Tre Kronor"

pluggeri pluggera

Gräver som bäst ner mig i min hemtenta om Afrika söder om sahara under 1400-1800talet... Har suttit lite på universitetet idag och pladdrat om uppgiften med Anna och Maritha. Fixade äntligen min studieförsäkran till CSN. Den har varit de senaste dagarnas största huvudbry och har med jämmna mellanrum framkallat grava ångestattacker. Men nu är det fixat och de lånade pengarna kommer väl trilla ner på kontot någon gång runt den 25e? iaf inte i mitten av februari som var min fasa. De senaste nätterna har det blivit att jhag suttit uppe fram till morgonen...till kl3 osv... Jag skriver som bäst då, vad är det för fel på mig? Önskar jag kunde vara lika effektiv som vanligt folk och avklara mitt arbete inom tidstypiska ramen 9-17...men icke... känner på mig att ikväll kommer det bli likadant eftersom jag sätter mig ner och ska till o skriva nu först.. 21.30. Men det kan jag faktiskt skylla på Markus. Han var här o vi åt en kyckling-i-ugn-med-Quinoa-middag...riktigt gott! Men nu har han åkt eftersom han ska tenta imorgon, korrektion: ImorgonKVÄLL. Stackarn...kl 18:00-23:00 ska han skriva tenta. Okristlig tid kan tyckas. Kan beror på att samhällsvetenskapliga institutionen står lägst i rang och får de sämsta tiderna. Ha! själv glassar man på "poppiga" historiainstitutionen. För att damma av sin nördstämpel kompenserar de med att vara först ut med mycket på SU...Betygssystemet A-F tex.

vatten förvandlas till is och spräcker stenen

Hade tänkt skriva: Att vara kär när man är 25 är som att vara kär när man är 17. Fast bättre- trodde jag. Visar sig istället att det är lika halsbrytande orationellt och svårtolkat som 8 år tidigare. Det får mig att förstå äldre par som på gamla dar bråkar och skiljer sig (eller väljer att inte eftersom allt kan vändas lika snabbt som en pannkaka).

Fortfarande är män och kvinnor olika som sten och vatten. (korrektion för homosexuellkärlek...Problemet ligger väl snarare i att istället för att man fötts till olika kön har man indoktrinerats till något...sk. normer.) Problemet är att få någon annan att förstå hur man tänker, att man tänkt och att man visst menar det man säger. Man ska försöka förstå hur någon annan tänkt, om den tänkt och hur i hell den kan tolka något som man instisterat på och handlat därefter, som det totalt motsatta i allafall?

julen åker ut

Jullovsrapportering

Varje julmorgon får Therese och jag välja ett paket från pakethögen. Det måste vara ett paket som man väljer med viss omsorg, eftersom man helst vill att det ska vara något man kan roas av hela julaftonen- då väntan är lång. En gång under 80talet valde dock Therese ett paket som bara innehöll tomband-sköjj! På den tiden spelade man in från radion och använde kassetter... Those days...Själv öppnade jag såklart det största paketet, som var en sminkdocka. Jag var mäkta nöjd med mitt val men eftersom vi har incidenten på film kan man se att Therese inte vara riktigt lika nöjd.

Därefter infördes en "paketklausul", då mamma o pappa hintar om det är ett "bra" paket- som man kan ha använding av under julafton, eller inte.

Här rotas det hejvilt...

Julnissar med en skrajsen Fisen som ska få rött sidenband runt halsen...
På juldagen var det självklart utgång med tjejerna, med förfest hos malin! Snygga tjejer eller hur? Observera jennys snygga strumpval till den annars så korrekta kostymen- som nu i efterhand inte längre är vit...

Snusmumrikarna Emeli och Jenny Malin och jag- jag med flur i håret... juldagen var en hit!
Nyårsaftonen med! Den firades under 3 intensiva dygn i Skåne med Markus m familj och vänner...Däremot har jag inte några vettiga kort men kanske Lena kan skicka bilden innan Markus o jag ska bege oss?;)

Nu har skolan satt igång och jag sitter och ska börja skriva på min hemtenta... kastade ut julstjärnan nu eftersom den hängde i den enda lampan som upplyser mitt skrivbord...så.. tillbaka till allvaret!

Visa lite omtanke och världen ler mot dig

Eftersom mor frågar om jag fortfarande har pepparot i näsan känner jag nu att det är dags för en bloguppdatering!

Idag visades världen prov på sitt egna magiska belöningssystem!

Jag kom gående med en väska och påsar i händerna längs odengatan. Ser på andra sidan gatan en äldre man modell "ruffig" som står och säljer Situation Stockholm. Han står där i regnet och blåsten och har säkert gjort ett bra tag, han har inga vantar men ett toppluva med stor tofs på ala 90tal. Trots att ingen stannar för att köpa hans tidning står han där med ett leende, han ser mig på andra sidan gatan och lyser upp som om vi kände varann. Jag kan ju inte inte le tillbaka, ett leende smittar! När jag når andra sidan gatan frågar han mig om jag inte vill köpa ett nummer. Jag känner att jag för en gångs skull har kontanter i plånboken- men är det ens 40 kr som tidningen kostar? jag börjar rota i väskan och vantar och påsar far runt... jag lyckas till trots skrapa ihop de 40riksdalerna och för detta får jag ett stoort tack, ett hjärtligt leende och en skön bomullskänsla i magen. Jag hinner bara gå några steg så stannar en man med munnen full av korv mig. Pekar på någon bakom mig, en tjej kommer springande efter mig med min VANTE! Min fiiinafina Carin Westervante som jag fick av Markus i julklapp! ooooh... tänk om jag tappat den! Jag blev nu ännu gladare och bomullen tog ett skutt i magen för att nu ha landat med en skön förvissning om att om man bara stannar upp och gör något för en medmänniska får man det genast tillbaka!