Eftersom mor frågar om jag fortfarande har pepparot i näsan känner jag nu att det är dags för en bloguppdatering!
Idag visades världen prov på sitt egna magiska belöningssystem!
Jag kom gående med en väska och påsar i händerna längs odengatan. Ser på andra sidan gatan en äldre man modell "ruffig" som står och säljer Situation Stockholm. Han står där i regnet och blåsten och har säkert gjort ett bra tag, han har inga vantar men ett toppluva med stor tofs på ala 90tal. Trots att ingen stannar för att köpa hans tidning står han där med ett leende, han ser mig på andra sidan gatan och lyser upp som om vi kände varann. Jag kan ju inte inte le tillbaka, ett leende smittar! När jag når andra sidan gatan frågar han mig om jag inte vill köpa ett nummer. Jag känner att jag för en gångs skull har kontanter i plånboken- men är det ens 40 kr som tidningen kostar? jag börjar rota i väskan och vantar och påsar far runt... jag lyckas till trots skrapa ihop de 40riksdalerna och för detta får jag ett stoort tack, ett hjärtligt leende och en skön bomullskänsla i magen. Jag hinner bara gå några steg så stannar en man med munnen full av korv mig. Pekar på någon bakom mig, en tjej kommer springande efter mig med min VANTE! Min fiiinafina Carin Westervante som jag fick av Markus i julklapp! ooooh... tänk om jag tappat den! Jag blev nu ännu gladare och bomullen tog ett skutt i magen för att nu ha landat med en skön förvissning om att om man bara stannar upp och gör något för en medmänniska får man det genast tillbaka!
3 kommentarer:
Hade inte din mamma sagt att det var dax att uppdatera hade jag gjort. Saknar ditt skrivande (och Markus). Här kommer ett leende från mej o dogsen. Saknar dej o Markus! Visst är det enkelt att visa lite omtanke, jag försöker göra det i telefonen till kunder på jobb, och det "betalar" sej oftast! Kan du se mej sitta på jobbet och le åt telefonen?!
Skall förresten till Sthlm på tisdag med jobbet. Markus tentar och har ej tid, kanske du har lust med en kopp kaffe innan jag flyger hem? kramis
du är underbar! har saknat dina blogginlägg. Puss
O va roligt att se att du uppdaterat din blogg. Jag förstår att det värmde i magen när du såg att han blev så glad när du köpte tidningen, ja, du har alltid ett stort o varmt hjärta gumman.Kramis mamma
Skicka en kommentar